I som i Ivar.
Det var Ivar som råkade ta fel träsko efter frukostmötet på det stora vägbygget i morse.
Jag var snabbt ut ur den stora konferanssalen efter avklarad frukost och därpå följande byggmöte, men Ivar var ändå snabbare och i bara farten så tog han sin vänstra träsko och min högra.
Jag sprang ut för att se vem som tagit min högersko, men Ivar var väck. Jag frågade runt överallt, men alla jag träffade bar riktiga knytskor eller rejäla stövlar på fötterna.
Ivars träskor var av samma tillverkare, Finska Sievi, och samma skostorlek, 43, som mina men sömmarna var sydda i röd tråd mot mina som var svarta. Ivars träskor var även lite mindre använda än mina och hade även kvar hälremmen bak. Jag skär alltid bort hälremmen direkt då jag köpt nya träskor, den är mest i vägen tycker jag.
Ivar använde inte heller sina hälremmar, det kunde man se eftersom den var helt nedtrampad i skon.
Återförenade
Jag förstod att jag aldrig mer skulle få se min högra träsko igen så jag bestämde mig för att försöka lägga saken bakom mig och gå vidare som man säger i sådana här sammanhang. ”När jag kommer hem så ska jag i alla fall skära bort hälremmen” tänkte jag som ett sätt att gå vidare. ”Kanske jag sprayar över den röda tråden med svart färg också ” tänkte jag som ett tillägg till det jag redan tänkt.
Klockan blev fyra på eftermiddagen och jag stannade till för att rasta Cookie och torka rent mina bakljus från dagens lera före hemfärd. Plötsligt och i hög fart svänger en av det stora gula entreprenadmaskinerna in på parkeringsplanen.
”Du! Jag har din träsko, och du har min”
Det var Ivar. ”Jag ville inte ropa över radion”, sa Ivar. ”Det kändes lite…” Vi bytte rätt med varandra, skrattade gott åt förväxlningshistorien och allt kändes helt och komplett igen. Rätt sko, min sko och utan vare sig hälrem eller röd söm, precis som den vänstra.
På hemvägen grubblade jag ändå. Vad var det som ”kändes…” att ropa över komradion? Kändes pinsamt? Kändes tjyvaktigt? Kändes förhastat? Jag får nog aldrig veta, inte heller får jag veta hur min högra sko haft det idag.
I morgon: Bokstaven J
Om någon hade tagit min sko hade jag hellre gått utan än att ta någon annans. Jag har ju lite av en fotfobi, eller ja, jag är ju inte rädd för fötter, jag bara hatar dom och tycker det är bland det äckligaste jag vet.
Nu är läge att avslöja att mina fötter var nära att bli fotvåldtagna av fotsexist en gång. Puh!
Nu har jag läst dagens blogg och kan sova lugnt även denna natt
för Leo du skriver så bra 
Tack Ingmar!
Det var verkligen roligt att få höra.
Älskar att avsluta dagen med dina anekdoter.
Älskar att få såna här kommentarer.
Kram!
Asg
Blev på en fest för många år sen av med ett par röda ecco stövlar 
( hade lånat ut de till en kompis som fick gå hem i hög klackat 
Undrar en idag vem som tog de o hoppas de fick rejäla skavsår 
Livet blir aldrig det samma igen utan ens egna dojor.
Tack för att du delgav oss ditt skominne.